Chansa aldrig, förvänta det oväntade och förbered dig därefter. På den här sidan hittar du viktig information om bl a skifte, mönsterdjup och lufttryck. Känner du dig det minsta osäker, kontakta en auktoriserad däckspecialist så får du professionell hjälp.
Däcket får vara mer slitet än minsta tillåtna mönsterdjup på däckets skuldror, så länge armeringen inte är blottad (mönsterdjupskrav gäller i de mittersta 75 procenten av slitbanan).
När däckens mönsterdjup minskar försämras också förmågan att tränga undan vatten. Därför ökar risken för vattenplaning. Under 3 mm mönsterdjup minskar greppet snabbt vid vått väglag, för varje avsliten tiondels millimeter. Om dina däck börjar bli slitna, ta det extra försiktigt när det är vått på vägen.
Minsta tillåtna mönsterdjup i däckets huvudmönster på sommaren är 1,6 mm för personbilar, bussar samt lätta och tunga lastbilar.
Minsta tillåtna mönsterdjup på motorcyklar är 1,0 mm i däckets huvudmönster.
Krav på minst 3 mm mönsterdjup gäller vid vinterväglag för personbil klass I (dvs vanliga personbilar), personbil klass II (husbil) med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil, lätt buss samt släpvagn som dras av dessa fordon under perioden 1 december–31 mars. Kravet på minst 3 mm mönsterdjup gäller även fordon som undantas från kravet på vinterdäck (t ex bilar äldre än 30 år).
Ur trafiksäkerhetssynpunkt rekommenderas att lätta fordon har minst 5 mm mönsterdjup vid vinterväglag.
Tung lastbil, tung buss och personbil klass II (husbil) med en totalvikt över 3,5 ton måste ha minst 5 millimeter mönsterdjup när krav på vinterdäck gäller. Detta gäller samtliga däck på fordonet, men inte för tillkopplade släpfordon.
Fordonstillverkaren anger vanligen två rekommenderade lufttryck, ett lägre för normal körning och ett högre för körning med mycket last eller i högre hastigheter. Det går även att minska bränsleförbrukningen och öka livslängden på däcken genom att alltid köra på det högre angivna trycket.
Alla som har cyklat med för dåligt pumpade däck vet att det går trögt. Samma sak gäller för en bil. Därför ökar bränsleförbrukningen när lufttrycket är för lågt. Om du kör med åttio procent av rekommenderat lufttryck ökar bränsleförbrukningen med cirka tre procent. För en normal privatbilist innebär det 400–500 kronor extra om året. För en lastbilschaufför eller ett åkeri blir kostnaden förstås mycket större. Med ännu sämre tryck ökar bränsleförbrukningen ytterligare. Om alla körde med rätt lufttryck skulle också utsläppen av växthusgaser minska betydligt.
För lågt lufttryck eller stora skillnader i lufttryck på samma axel (0,5 bar eller mer) kan bidra till att bilen blir instabil och kan försvåra för föraren att klara av en undanmanöver eller häftig inbromsning.
Man bör inte öka lufttrycket mer än det högsta tryck som anges i instruktionsboken. Rekommenderat lufttryck är en avvägning mellan komfort, slitage, bränsleförbrukning mm som däck- och fordonstillverkare kommit överens om. Med för högt lufttryck blir inte bara komforten sämre, anläggningsytan blir först kortare och vid ännu högre tryck även smalare, vilket försämrar greppet. Greppet blir också sämre på grund av att däcket blir styvare. Du får så småningom även mittslitage och risken för skador på däcket ökar.
Att slitaget ökar med för lite lufttryck beror på att däcket blir instabilt och att klackarna, som har kontakt med vägbanan, rör sig mer. Då ökar friktionen och värmeutvecklingen, vilket innebär att däcket slits fortare. Det kostar pengar och är dåligt för miljön.
Ojämnt slitage av slitbanan, i skuldror, eller i däckets mitt, kan vara ett tecken på för lågt lufttryck. Med 30 procent för lite lufttryck kan däckens livslängd halveras.
Däck till lastbilar och bussar kan slitas ännu fortare, särskilt om det är olika tryck i däcken på samma position.
Lufttrycket bör kontrolleras minst en gång i månaden. På moderna däck är det väldigt svårt att se på däcken om de har för lite luft och därför krävs regelbundna mätningar. Lufttrycket ska mätas på däck som har samma temperatur som omgivningen. När däcken körs blir de varma, hur varma beror bl a på hur fort det går och hur tungt lastat fordonet är, ju fortare och tyngre, desto mer ökar temperaturen. Om du är osäker på hur du gör, fråga en däckverkstad om hjälp.
Sommardäck till bilar som tagits i bruk den 1 januari 1996 eller senare, ska ha en hastighetsklass som klarar bilens konstruktiva maxhastighet. Exempelvis är H-däck klassade för 210 km/h och om din bil går att köra fortare måste du ha sommardäck med högre hastighetsklass, vanligen V-däck (240 km/h). På äldre bilar behöver sommardäck inte ha en högre hastighetsklass än 180 km/tim (S-däck). På vinterdäck ska hastighetsklassen vara minst 160 km/tim (Q-däck). Hastighetsklassen anges med en bokstav efter dimensionsbeteckningen.
Q: 160 km/tim, S: 180 km/tim,
T: 190 km/tim,H: 210 km/tim,
V: 240 km/tim, W: 270 km/tim,
Y: 300 km/tim
Dimensionsbeteckningen finns på däcksidan. Exempelvis 195/65R15 betyder att däcket är 195 mm brett, att däcksidan är 65 procent av däckbredden och att fälgen som däcket sitter på har en diameter på 15 tum. R betyder att det är ett radialdäck.
Fordonsägaren kan under eget ansvar byta till alternativ däck- och fälgdimension utan att bilen behöver registreringsbesiktigas. Detta förutsätter att däcket och fälgen får plats och täcks av originalstänkskärmen, att hastighetsmätaren inte visar fel och att bilens ursprungliga egenskaper inte påverkas påtagligt negativt. Läs mer om vilka regler för alternativa dimensioner som gäller på Transportstyrelsens webbplats. Din däckspecialist kan också ge råd om vilka alternativa dimensioner som kan användas på din bil.
• Se till att anläggningsytor på fälg och nav är rena.
• Om det finns rostflagor eller småsten mellan fälgen och navet kan hjulet lossna.
• Använd endast hjulbultar eller hjulmuttrar som passar till din typ av fälg. Om du är osäker, kontrollera med en däckspecialist.
• Dra hjulbultar/hjulmuttrar korsvis.
• Efterkontrollera hjulbultar/hjulmuttrar efter några mils körning. Detta gäller oavsett om du bytt hjulen själv eller om en däckspecialist gjort det.
Tung lastbil, tung buss och personbil klass II med en totalvikt över 3,5 ton ska ha vinterdäck eller likvärdig utrustning på fordonets drivaxlar. Framhjulsdrivna bilar ska vara försedda med vinterdäck eller likvärdig utrustning även på fordonets bakre hjulaxlar.
Med likvärdig utrustning för tunga fordon menas snökedjor, lämpligt slirskydd, sandspridare eller liknande anordning. Grovmönstrade däck med vintermönster som är märkta med M+S eller däck märkta med symbolen alptopp/snöflinga (3PMSF) bör också betraktas som vinterdäck.
Personbil klass I (d.v.s. vanliga personbilar), personbil klass II (husbil) med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil, lätt buss samt släpvagn som dras av dessa fordon ska ha vinterdäck på alla positioner.
Kravet på vinterdäck för personbilar som infördes vintern 1999/2000 har inneburit att antalet olyckor med svårt skadade eller dödade personer har minskat med 11–14 procent på det statliga vägnätet under perioden vinterdäckskravet gäller. Effekten är något bättre än den prognos som låg till grund för beslutet om lagen. Detta visar en undersökning som Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har gjort.
Kravet på vinterdäck gäller inte vid färd till och från besiktningen, för fordon som provkörs/förflyttas i samband med reparation/försäljning samt för fordon som är 30 år eller äldre. Kravet gäller inte heller när fälgdiametern är 10 tum eller mindre. Undantagen gäller endast om fordonet då också kan brukas utan fara för trafiksäkerheten.
Från den 1 maj 2021 gäller nya regler för energimärkning av däck. Skalan för energieffektivitet och väggrepp är A-E. Med den nya märkningen blir det lättare att köpa bra vinterdäck, välj energismarta däck med bra väggrepp. Det minskar driftkostnaderna och miljöpåverkan samtidigt som trafiksäkerheten ökar.
Vinterdäck definieras enligt Transportstyrelsen som ”däck särskilt framtaget för vinterkörning och som är märkt M+S, M.S., M&S, M-S, MS, ’Mud and Snow’” och 3PMSF.
Importerade jeepar, skåpbilar, minivans, 4×4-fordon etc, har ofta originalmonterade däck som är grovmönstrade och M+S-märkta, men de är varken framtagna eller lämpliga för vinterkörning. Dessa däck har ett mönster som är anpassat för terrängkörning, men de har inte en gummiblandning som är lämplig att köra med på svenska vintervägar. Dessa däck är inte tillåtna när krav på vinterdäck gäller.
En bra tumregel är att låta montera vinterdäcken när temperaturen går under +5°C. Gummiblandningen i däcken är anpassad efter temperaturen. Sommardäcken blir för hårda när det är kallt. Vinterdäcken bör därför sitta på när temperaturen kryper under +5°C. Då sitter också vinterdäcken på bilen när den första förrädiska halkan kommer.
Så kallade året-runt-däck har egenskaper som utgör en kompromiss mellan kraven sommar- och vintertid och även om de är märkta M+S eller 3PMSF betraktas de av myndigheterna som vinterdäck.
Däckbranschen
Box 124, 185 22 Vaxholm
+46 (0) 8 50 60 10 55
info@dackbranschen.se